indomitas

Det skulle vara så jävla skönt att veta vad folk tycker om en egentligen.

Mina egna åsikter är mina, ingen annan ska berätta vilka de är.

When I grow up I will be a unicorn who flies over the skies with my unicorn friends, and then we're gonna jump over a few rainbows just for fun before chilling on some soft clouds that we're not gonna fall through because we're unicorns. That's how my life's gonna turn out. Unicornyeah!

Jag känner mig ensam.
I skolan idag på NO-lektionen satt vi i en ring och om någon sa ett påstående ungefär, och om man tyckte så skulle man resa sig upp och byta plats. Några sa också saker i stil med "Jag har hånglat". Nästan alla reste sig. Inte jag. 
 
Jag vill ha en pojkvän, eller iallafall hångla med någon. Ibland kan det kännas som att en kille är intresserad av mig, men jag vet inte vad man gör åt det! Jag vågar inte. Jag behöver seriös hjälp!
Jag är 15 år och har inte ens pussat någon på munnen.

Du är bäst! Jag tror jag seriöst älskar dig.
Med dig blev jag lycklig en kväll.
Inte en lycka som försvann med en vindpust, utan en lycka som återkommer varje kväll, hela tiden.
Skit bara att jag inte tog kontakt den där dagen. Du såg ledsen ut, besviken.
Förlåt mig.

Måste du vara så dryyyyyyyg?!
Du vill att jag ska känna mig utanför, och det är faninte vänskap.
Jag vet hur du är, men lite vett har du väl?
Man blir inte bäst genom att äga ut alla, utan att bry sig om hur andra känner.
Du får en att känna sig som en utstött, som att man inte har vänner. Du är expert på att vända vänner emot en.
Försvinn ba.

Jag går in för att vinna.
Om inte vinna över alla andra så åtminstone vinna över mig själv.
Jag är bäst!
Alla andra kommer bli nermanglade.

Alltså jag tror att om man bara tänker 'jag är glad och lycklig' så blir man det.
Om man tänker 'det här ät det tråkigaste som finns' så blir det sjuuukt tråkigt.
Hjärnan har stor kraft, den påverkar hur vi känner oss, och om vi säger till hjärnan att vi är glada, så är vi det. 
Det är vad jag tror.

Jag är proffs på att ladda upp bilder på fb, det tog mig endast 18 försök (h)
Samtidigt har jag skrivit en lista på ordningen jag läst/sett hp..

Jag gillar att ha allt planerat, men är även förtjust i oväntade, spontana händelser.
Jag gillar kontroll, ibland rör allt ihop sig.

Det är fint med vänner som säger hej och kramas.
Det är fult med såna som inte berättar att de går på toaletten, så man undrar var de är.
Det är fint med människor som bryr sig om en.
Fult är det med rödkantade ögon.

Jag är som i en dimma  
Alltså hur pratar man med folk? Hur får man igång samtal?
Vi borde få lektioner.
Hela livet är en lektion
Ju mer man tänker på det, desto mer trasslar det till sig.
Vill ingen prata med mig? Ser jag asocial ut?
Jag vill inte bli lämnad utanför.
Vadihelvete ska jag göra??????